Skall man protestera när de rullar ut ny övervakning – eller skall man vänta tills det är för sent?

Det är alltid samma visa. I EU arbetar man fram förslag om ökad övervakning och inskränkt frihet på nätet. Och nästan ingen reagerar – förrän i sista minuten.

Ibland går det ändå bra, som när vi försvarade rättssäkerheten i EU:s telekompaket och när vi stoppade ACTA-avtalet.

Men ibland kommer protesterna för sent och är för halvhjärtade. Som när det gäller upphovsrättsdirektivet – vilket kommer att leda till både uppladdningsfilter och den absurda länkskatten.

Det går att stoppa dåliga förslag. Men bara om folk verkligen engagerar sig – i tid.

Den här gången handlar det (bland annat) om att EU-kommissionen vill att plattformar och appar skall av-kryptera sina användares meddelanden, kontrollera och analysera dem – och i förekommande fall anmäla innehåll till myndigheterna.

Skälet EU-kommissionen anger (denna gång) är kampen mot övergrepp mot barn. Vilket är en superkänslig fråga. Och med det tystas all kritik. Inte ens Europaparlamentets piratpartister är så vassa i sin kritik som de brukar och borde, även om de gör så gott de kan.

Förslaget skulle lika gärna kunna handla om kampen mot terrorism, organiserad brottslighet, narkotikan, skatteflykt, rasism, hat och hot eller något annat. Och egentligen spelar det inte så stor roll. När övervakningen utökas – då uppstår efter en tid alltid ändamålsglidning. Snabbt utökas möjligheten att använda olika verktyg för övervakning från ett specifikt ändamål till mer allmänna.

Något som är mer absolut är att denna form av övervakning strider mot den konventionsskyddade rätten till privatliv och privat korrespondens.

För det är ju inte bara den som är misstänkt för brott som kommer att drabbas. Det nya förslaget kommer att drabba allt som alla gör på nätet. Nu skall dina meddelanden granskas i sömmarna. Risken för att något du skriver kan missuppfattas är uppenbar. Den som är oskyldig är den som har mest att frukta.

Men debatten är mer avslagen än vanligt. För ingen vill ju riskera att bli anklagad för att försvara övergrepp mot barn – även om det egentligen inte är det som är kärnfrågan.

Vad det handlar om är att man – med allehanda ursäkter – rullar ut en allt mer omfattande övervakningsstat och i många mindre steg urholkar våra medborgerliga fri- och rättigheter.

Låt inte detta ske. Motståndet måste komma igång nu. För ju längre tid som går, ju svårare blir det att påverka de beslut som fattas.