Det franska rättsfallet mot Telegrams grundare och chef Pavel Durov kan få långtgående konsekvenser även för andra meddelande-appar och deras budbärarimmunitet.
I Frankrike har meddelande-appen Telegrams grundare och chef Pavel Durov arresterats.
Grunden sägs vara en utredning om att Telegram inte samarbetat med myndigheterna och inte modererat sitt innehåll.
Enkelt uttryckt hålls Durov medskyldig till drogförsäljning, människohandel, barnpornografibrott och bedrägeri som skall ha förekommit på appen.
Enligt EU:s lagstiftning har meddelandetjänster budbärarimmunitet (mere conduit). Det vill säga att de inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör och skriver så länge innehållet inte har någon redaktionell styrning.
Men, detta ger inte rätt att blunda för olagligt innehåll som man upptäcker eller fått information om. Vilket kräver någon form av moderering.
Fallet kan ses som ännu ett steg i EU:s och dess medlemsstaters krig mot anonyma och krypterade meddelandetjänster. Dock är Telegram inte end-to-end-krypterad i standardläge, utan det kräver en djupdykning i inställningarna.
Att hålla en meddelandetjänst eller plattform ansvarig för sina användares handlingar påminner om den amerikanska livstridsdomen mot darknet-siten Silk Roads grundare och chef Ross Ulbricht – på grund av de brott användarna planerade och begick på sidan.
Utöver budbärarimmuniteten kan det som nu sker även ses som en fråga om yttrandefrihet. I EU skall följande gälla. »Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«
I sammanhanget skall påpekas att Telegram (950 miljoner användare) även tillhandahåller gruppchattar och kanaler som kan ha många användare och följare. Detta är speciellt populärt i länder som Ryssland (25 miljoner) och Ukraina (7 miljoner). Till exempel användes Telegram av den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.
I Ukraina är appen populär för att hålla kontakt med folk som flytt landet. Dessutom användes dess botar för att hjälpa ukrainska flyktingar att hitta någonstans att bo. Telegram används även för att varna för flyg- och drönarattacker. Samtidigt hyser den några ukrainska pro-ryska kanaler.
Appen är även populär bland i Iran (20 miljoner användare) där dock en av oppositionens huvudkanaler blockerades 2017. Även i Indien är Telegram en populär kommunikationskanal.
Koden för Telegams app på telefoner och datorer är öppen. Dock verkar server-koden vara sluten / proprietär och frågetecken har rests om vad som sker där. Datatrafiken förmedlas (enligt uppgift) huvudsakligen via GlobalNet LLC och RETN som är registrerade i EU och UK med ryska ägare. Det har även framförts kritik mot att Telegram lagrar metadata. (Mer »)
Telegram ifrågasätts ofta på grund av Pavel Durov och appens ryska bakgrund. Verksamheten sägs bedrivas från Brittiska Jungfruöarna och Dubai. Enligt tyska Spiegel är dock kontoret i Dubai tomt och obekräftade uppgifter gör gällande att man har ett kontor i S:t Petersburg.
En del av servrarna och personalen tycks finnas i Ryssland. Det råder dessutom oklarheter vad gäller appens ekonomi och finansiering. Vilket naturligtvis väcker frågor och spekulationer.
Huruvida Telegram är en fri anarkistisk nätaktivistisk meddelandekanal, ett verktyg för ryska intressen eller något annat är svårt att säga.
Oavsett vilket kommer det att bli intressant att se hur Frankrike och EU hanterar frågan med budbärarimmunitet för appen. Vad man kommer fram till kan få långtgående konsekvenser även för andra meddelandetjänster.
Lämna ett svar