I sju av tio fall har polisens hemliga övervakning av elektronisk kommunikation inte använts för åtal.
I veckan presenterades den årliga redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel, avseende år 2022. Vilket i stort sett förbigåtts med tystnad i media.
Övervakning med hemliga tvångsmedel vid elektronisk kommunikation har använts vid 1.393 tillfällen. Som längst har en person övervakats i 282 dygn. Den genomsnittliga avlyssningstiden per tillstånd var 48 dagar, mediantiden 30 dagar och den kortaste avlyssningstiden en dag.
I 42% av fallen har övervakningen lett till stärkta misstankar mot den misstänkte. I 43% har uppgifterna utgjort underlag i en förhörssituation. I 41% av fallen har den på annat sätt bidragit till att utredningen kunnat föras framåt.
I endast 29% har hemliga tvångsmedel vid elektronisk kommunikation åberopats som bevisning i stämningsansökan. I 31% av fallen där någon har avlyssnats har åtal väckts (vilket även kan ha sin grund i annan bevisning).
Ett annat sätt att uttrycka saken är att nästan 60% av övervakningen inte varit användbar vad gäller misstanke, förhör eller utredning.
Samt att i 71% av fallen har hemlig övervakning av elektronisk kommunikation inte bidragit till stämningsansökan / åtal.
Mycket av övervakningen är alltså resultatlös och det finns skäl att anta att den har drabbat många oskyldiga. Fast det framgår inte av regeringens pressmeddelande. Det får man dyka ner i tabellerna för att upptäcka.
• Regeringen: Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 »