Och nu – biometrisk massövervakning

Vi närmar oss en punkt där vi inte bara skall kameraövervakas på offentlig plats – utan även identifieras och få vårt beteende analyserat i realtid, av massövervakningens algoritmer.

Artificiell Intelligens (AI) är det senaste EU vill reglera. Något slutligt förslag finns inte ännu, men väl ett läckt arbetsdokument (PDF).

Den nya förordningen täcker väldigt mycket – men tycks göra undantag när det gäller övervakning. Vilket öppnar för en del dystopiska perspektiv.

Idag används AI bland annat för system med biometrisk identifiering. Vilket blivit en stridsfråga.

Sådan kan i sin tur delas upp i flera delar. I sin enklaste form kan det handla om kontroll av till exempel fingeravtryck, ansiktsform eller iris när man passerar EU:s yttre gräns. Eller för att fastställa en persons identitet vid andra tillfällen.

(Ett sådant system användes av de västliga styrkorna i Afghanistan. Tyvärr tycks det ha fallit i talibanernas händer, med potentiellt katastrofala konsekvenser för enskilda.)

Även om man kan tycka att det är rationellt att använda biometriska data för identifiering vid en viss säkerhetspunkt (som en gräns) – så kan systemet även användas för massövervakning. Till exempel genom att identifiera alla som passerar en viss knutpunkt. (Och spara biometrisk data om dem man ej lyckas identifiera.)

Då är man plötsligt inne på att massövervaka människor som inte misstänks för något brott – utan bara för att de rört sig på allmän plats. Vilket inte är OK. Det strider mot människans rätt till privatliv.

Sedan har vi användning av automatiserad ansiktsigenkänning för att identifiera personer på exempelvis en övervakningsfilm från en plats där ett brott de facto begåtts. Vilket är mindre problematiskt.

Dock har det visat sig finnas risker med att endast granska övervakningsvideos med maskiner. I jakt på ett ansikte kan det vara lätt hänt att algoritmen missar andra detaljer och händelser som är relevanta i sammanhanget.

Den tredje delen är automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, med livefeed från övervakningskameror. När man sedan identifierat en person kan det kopplas direkt till olika databaser med information om personen i fråga.

EU har under årtionden finansierat utvecklingen av sådana system (gm. INDECT) – trots varningar och protester. Och nu tycks dystopin vara fullbordad.

Som vanligt är det en fråga om hur systemet används. För att till exempel skugga en misstänkt brottsling eller för att avvärja konkret fara kan det kanske vara försvarligt. Men finns det någon som tror att det stannar där?

Det finns även add-ons (vilka också finansierats av EU) som att koppla ljudupptagning med akustisk analys till systemen ovan. Ett annat exempel är automatiserad beteendeanalys för att upptäcka avvikande beteende.

Blotta vetskapen om att man är ständigt observerad, identifierad och att ens handlingar i varje stund analyseras av maskiner kommer att påverka människor och deras psykiska hälsa.

Detta för att inte nämna problemet med falska positiva. Även i ett system med orealistiska 99,9% träffsäkerhet kommer tusentals och åter tusentals människor att flaggas med fel identitet eller för helt oskyldigt avvikande beteende. Vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Som vanligt tycks det finnas en övertro på teknisk övervakning, där polisen sitter vid en skärm istället för att patrullera gatorna och ägna sig åt traditionellt polisarbete. Vilket kan komma att straffa sig genom att i slutändan göra oss alla mindre säkra.

• EU governments open the door for biometric mass surveillance in public spaces »