Ordkrig om regeringens förslag till datalagring

Regeringen vill som bekant gå vidare med planerna på att lagra data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Detta trots att EU-domstolen ogiltigförklarat både EU:s datalagringsdirektiv och tidigare svensk lagstiftning om datalagring – eftersom svepande övervakning av alla medborgare utan att det finns någon misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Samtidigt hörs allt fler röster som kritiserar förslaget. Några nedslag…

IT-juristen Daniel Westman har granskat förslaget för Computer Swedens räkning. Och han anser att det inte duger:

– Det här är ju väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt, säger han. (…)

– Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande

Att begränsa datalagringen till vissa personkretsar, områden eller tidpunkter vore däremot förmodligen tillåtet. Det vill säga om det föreligger någon form av misstanke om något brott. Men en sådan begränsning kan regeringen alltså inte tänka sig.

Ett annat alternativ är att lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott. Men inte heller en sådan lösning vill regeringen acceptera.

Man kan också konstatera att regeringen försöker blanda bort korten genom att kalla IP-adresser för »abonnentuppgifter«. I en skriftlig kommentar skriver internetoperatören Bahnhof

»Man har flyttat en terminologi som historiskt hör samman med tryckta telefonkataloger och analog telefoni (där det till exempel var viktigt att kunna veta vem som hade busringt från ett visst telefonnummer och när) till ett digitalt sammanhang. Men de gamla analoga abonnemangsuppgifterna sa ingenting om vad folk faktiskt pratat om i telefon – det vill säga innehållet i samtalet. Med internets motsvarande abonnemangsuppgifter är det annorlunda. Ett IP-nummer är nämligen själva nyckeln till vad användaren faktiskt gjort på nätet och när. Ett IP-nummer kan till exempel användas för att avslöja vilken person som besökt en viss kontroversiell hemsida, mejlat en tidning med ett anonymt nyhetstips, haft en privat kommunikation i ett visst slutet forum för dissidenter, skrivit ett argt mejl till en ledarsida, exakt vem som skrivit en osignerad ledartext i tidningen Expressen, gjort ett visst inlägg på sociala medier, vilka utlandssvenskar som fysiskt befunnit sig i Sverige när de varit inne på Skatteverkets hemsida för självdeklaration, chattat med politiska rörelser eller organisationer, fildelat eller strömmat en viss film som någon grupp anser strida mot upphovsrätten. IP-nummer är det digitala fingeravtryck som kan avslöja exakt vad någon gjorde på nätet och när. Det är inte bara en uppgift om vem som har ett visst ”abonnemang” hos någon telekomoperatör.«

Diskussionen om datalagringen övergår till öppet gräl när tidningen Expressen ställer sig på regeringens sida i den osignerade ledarartikeln »Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2«.

Denna ledare plockas sedan sönder, grundligt och del för del av Bahnhofs jurist Wilhelm Dahlborn. För den som är intresserad av frågan rekommenderas att läsa hela hans svar. Ett exempel:

Expressen: I väntan på en ny lag har datalagringen varit frivillig för teleoperatörerna.
Wilhelm Dahlborn: Vadå frivillig? Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten. Polisens behov är underordnat svensk lag och EU-rätten.

Som sagt, läs hela denna grundliga sågning.

Sammanfattningsvis bekräftas bilden av att regeringens nya förslag till datalagring inte kommer att möta de krav EU-domstolen ställer upp. Man vill helt enkelt ha mer än man kan få. Och några planer på att skriva ett lagförslag som är anpassat till domstolens krav tycks regeringen inte ha. Så då får den nog skylla sig själv om den får bakläxa en gång till.

• Computer Sweden: Juridisk expert: Nya datalagringslagen väldigt lik den som underkändes av EU »

• Bahnhof: Regeringens användning av ”abonnemangsuppgifter” – ett försök att undslippa EUs krav »

• Expressen: Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2 »

• Bahnhof: Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring »

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.