Nu börjar EU-regler gälla som i praktiken stänger EU:s inre marknad för de flesta små och medelstora företag som säljer online och via postorder.
I morgon den 12 augusti börjar den skarpa tillämpningen av EU:s nya förpackningsförordning, PPWR (EU 2025/40). Då måste alla som ägnar sig åt gränsöverskridande postorder eller e-handel till slutkund uppfylla förordningens krav, till exempel:
- Registrera sig i varje enskilt mottagarlands producentregister.
- Ansluta sig till varje enskilt mottagarlands återvinnings- eller producentansvarssystem.
- Redovisa förpackningarnas mängder och materialslag i varje enskilt mottagarland.
- Betala miljö- eller återvinningsavgifter i varje enskilt mottagarland.
- Utse ett lokalt auktoriserat ombud i varje enskilt mottagarland.
Det finns inte något generellt undantag för små företag eller enstaka försändelser. En enda försäljning kan utlösa skyldigheterna. Kostnaden för registrering, administration och ombud kan bli hundratals eller tusentals euro per land och år, även om handlaren bara säljer ett fåtal varor dit.
PPWR är en EU-förordning, men producentansvaret administreras fortfarande nationellt. Resultatet är inte ett gemensamt EU-register utan upp till 27 olika system med olika register, olika blanketter och språk, olika rapporteringsperioder, olika definitioner och undantag, olika återvinningsorganisationer, olika avgifter och olika krav på lokala ombud.
Som reglerna nu ser ut får de alltså en marknadskoncentrerande effekt. Stora företag – som Amazon – och särskilda compliance-företag gynnas, medan små handlare tvingas lämna den gränsöverskridande marknaden.
Vilket är en katastrof för många mindre och medelstora företag som hittills kunnat utnyttja EU:s inre marknad i kombination med internet för att utöka sin kundkrets till andra länder.
EU-kommissionen har faktiskt insett att detta är ett problem och har därför föreslagit att delar av tillämpningen skjuts fram till 2035. Men det upphäver inte en redan antagen förordning. Så länge ministerrådet och Europaparlamentet inte har beslutat om någon ändring gäller reglerna.
Återigen har EU – säkert med goda föresatser och de bästa intentioner – skapat ett system med oönskade konsekvenser. Det är som att all konsekvensanalys och verklighetsförankring lyser med sin frånvaro. Som att man inte begriper vad man sysslar med. Eller att man inte bryr sig.
Konsekvensen blir som sagt att mängder av små och medelstora företag nu tvingas tacka nej till beställningar från andra EU-länder.
Om den inre marknaden blir otillgänglig för de flesta företag kan man fråga sig vad vi alls skall med EU till.
Detta är häpnadsväckande bakvänt, till och med med EU-mått mätt.
Not: Elva av Sveriges 21 Europaparlamentariker röstade ja (S+V+MP+L) till den slutliga förpackningsförordningen. Fem röstade nej (C+SD+Folklistan) och fem avstod (M+KD). När frågan därefter slutligt avgjordes i ministerrådet röstade den svenska regeringen ja.
