Den tyska regeringen öppnar för att polisen skall få köpa personuppgifter från kommersiella datahandlare – som den annars inte får samla in.
Den tyska regeringen har besvarat en fråga i Bundestag om polisens möjligheter att köpa personuppgifter från kommersiella datahandlare (data brokers).
Det handlar främst om personuppgifter som polisen inte själv har laglig rätt att samla in med traditionella metoder. Vilket i så fall kan vara ett sätt att runda lagen.
Regeringen avvisar inte möjligheten att använda allmänna bestämmelser om datainsamling som rättslig grund.
Det står i kontrast till en tidigare rättslig analys från tyska förbundsdagens vetenskapliga tjänst, som menar att befintliga befogenheter inte räcker för omfattande köp av personuppgifter.
Den federala dataskyddsmyndigheten anser att sådan övervakning kräver en tydligt avgränsad rättslig grund.
Det skall tilläggas att frågan om kommersiella dataköp inte ingick när Bundestag nyligen antog en ny förbundspolislag.
Regeringen vägrar samtidigt lämna detaljer om vissa säkerhetsmyndigheters eventuella köp från datahandlare, med hänvisning till rikets säkerhet.
Dock vet vi att polisen i minst två förbundsstater redan har använt kommersiella datatjänster, i Mecklenburg-Vorpommern även lokaliseringsdata från reklambranschen.
Frågan tycks vara i limbo, där det som sker varken är förbjudet eller tillåtet.
Frågan som någon pigg journalist kan ställa till polisen och Säpo är om detta även sker i Sverige.
1. Köper myndigheten personuppgifter, lokaliseringsdata, reklamidentifierare eller andra dataset från kommersiella datamäklare?
2. Vilka leverantörer används, och vad har tjänsterna kostat de senaste fem åren?
3. Vilket konkret lagrum åberopas för att köpa och behandla uppgifterna?
4. Förekommer inköp av information som annars skulle kräva domstolsbeslut eller tillstånd enligt reglerna om hemliga tvångsmedel?
5. Har Integritetsskyddsmyndigheten eller Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden granskat verksamheten?
You’re welcome.
CC0
