Facebooks planer på en egen digital valuta – Libra – har satt ny fart på debatten om kryptovalutor bland EU:s medlemsstater.
Som vanligt gömmer man mycket av kritiken bakom argument som att kryptovalutor kan användas för brottslig verksamhet, terrorfinansiering, penningtvätt m.m. I just Libras fall är det dock att skjuta bredvid målet, eftersom valutan varken gör sändare, mottagare eller betalningshistoriken anonym. Och inte ens Bitcoin-transaktioner är omöjliga att spåra, även om det är betydligt krångligare.
Det sägs att människor har två skäl för vad de säger och tycker. Ett som låter bra – och så det verkliga skälet.
I EU-ländernas fall är den verkliga invändningen att man fruktar att stater och regeringar kan mista kontrollen över penningpolitiken om digitala valutor blir alltför populära.
Man kan förstå oron, då inte ens traditionella valutor har något annat underliggande värde än medborgarnas förtroende. I det perspektivet är vanliga pengar till och med sämre än t.ex. Bitcoin – som ju har en bestämd och förutsägbar tillväxt – medan värdet på statlig valuta snabbt kan försämras genom penningpolitiska åtgärder.
Ur ett konsumentperspektiv är en mer relevant invändning att Facebook redan vet för mycket om sina användare och därmed har farligt stor makt över våra liv. Med en egen valuta skulle företaget öka denna makt.
Vilket dock inte är någon relevant invändning mot andra, decentraliserade kryptovalutor, som Bitcoin.
Nu är frågan om EU tänker förbjuda digitala valutor – och hur det i så fall är tänkt att gå till. Det verkar som att vissa medlemsstater, som Frankrike, driver en förbudslinje. Andra länder och EU-kommissionen är dock mer avvaktande. Frågan kommer att komma upp på nytt på EU-toppmötet i december.