EU:s upphovsrättsdirektiv – vad vi kan lära för framtiden

EU:s upphovsrättsdirektiv har antagits av ministerrådet. Inklusive artikel 11/15 (»länkskatten«) och artikel 13/17 (uppladdningsfiltret). Nu skall detta införlivas i 28 medlemsstaters nationella lagstiftning inom två år.

Emanuel Karlsten, som gjort en stor medborgarjournalistisk gärning i frågan, undrar i en kommentar hur det kunde bli så här. Varför vaknade aldrig media? Varför väcktes inte det politiska motståndet i tid? Hur kunde den massiva opinion som är mot direktivet bara ignoreras?

En del av svaret är att folk inte bryr sig i tid. Vi på 5 juli-stiftelsen har varnat för direktivet och tjatat om saken i åratal, utan att någon tagit någon direkt notis om saken. Häri ligger ett problem som inte är unikt för detta direktiv: Det är i början av processen som man har störst chans att påverka. Men då är medias, övriga politikers och allmänhetens intresse oerhört svårt att väcka. Reaktionerna kommer som regel när allt i princip redan är för sent.

Vilket är oerhört frustrerande. Men det är så det är. Det är något att lära av för framtiden. Och just därför kommer vi att fortsätta att gräva fram och exponera dåliga politiska förslag i ett tidigt stadium. Men för att stoppa dåliga lagar krävs, som sagt, att fler reagerar. Och att de reagerar i ett tidigare skede.

Det kan fortfarande finnas tekniska möjligheter att stoppa upphovsrättsdirektivet. Man kan gå den juridiska vägen, men förmodligen inte förrän direktivet blivit lag i alla medlemsstater. Och det är värt att komma ihåg att efter EU-valet skall det utses en ny EU-kommission, som är beroende av Europaparlamentets godkännande. Kanske går det att använda detta som politisk hävstång för att stoppa de värsta delarna av direktivet. Vi får väl se.

Under tiden mal EU:s byråkratiska kvarnar vidare. Just nu är en förordning om terrorrelaterat innehåll online på väg genom Europaparlamentets utskott. Det ställer också krav som förutsätter uppladdningsfilter. Men kommer någon att bry sig? I tid?

/ HAX