Det har dykt upp en ny site för läckt information: Distributed Denial of Secrets. (Hos mig verkar det som om man behöver en Tor Browser för att nå den.)
Till skillnad från Wikileaks som aktivt söker ljuskänslig information att släppa till allmänheten – så handlar DDoS-projektet mer om att sammanställa redan existerande läckt information, från många olika källor på ett ställe. Man påstår sig även vara ideologiskt obundna och konsekvensneutrala.
Vilket naturligtvis är en bra sak. Makten måste granskas. Och ju fler aktörer som är verksamma med transparens-projekt, ju bättre är det.
Detta har dock inte hindrat att ett bråk har utbrutit mellan DDoS och Wikileaks – sedan DDoS twittrat om att man även tänker publicera känslig information om kopplingar mellan ryska makthavare och kriminella nätverk. DDoS menar att Wikileaks, i vart fall på senare tid, varit en smula undfallande på den punkten.
Reaktionen från Wikileaks sida har inte låtit vänta på sig. Vilket, med tanke på Julian Assanges något snarstuckna och självcentrerade personlighet, inte är förvånande.
Men för alla oss andra är det snarare bara bra att det nu finns konkurrens mellan olika aktörer, som håller efter varandra i transparens-nischen.
Vad gäller Wikileaks och Julian Assange, så vore det konstigt om Assange inte utvecklat en del udda drag där han sitter instängd år efter år på Ecuadors London-ambassad. Och givet den rådande situationen kan det knappast heller förvåna om Wikileaks blir en smula selektivt och vårdar de vänner de har. Även om det skulle råka vara Ryssland. Detta är inget försvar för sådant handlande, inte heller någon anklagelse – utan mer en notering om hur läget för tillfället tycks vara.
Men kan också förstå om Wikileaks tolkar insinuationer om vinklad eller selektiv information som bristande tacksamhet till och respekt för en organisation som de facto uträttat storverk på den fria informationens område. The War Diaries gav oss insikt i vad som faktiskt sker i Irak och Afghanistan – och de amerikanska skattebetalarna information om ett krig som förs i deras namn. The Embassy Cables visade hur så väl den amerikanska administrationen som regimer världen runt (inklusive den svenska regeringen) ägnar sig åt dubbelspel och sprider dubbla budskap. Och Clinton-mailen från den senaste amerikanska presidentvalrörelsen avslöjar häpnadsväckande fulspel från den politiska elitens sida. Detta skall alltid hållas på Wikileaks pluskonto.
Men fler aktörer och mer fri information är alltid bättre.
För övrigt tycker jag att det är hög tid att låta Julian Assange lämna ambassaden som en fri man.
Läs mer: Emma Best’s New Transparency Project Targets Russian Leaks She Says Wikileaks Refuses To Touch »
/ HAX